Måndag morgon, nu börjar jobbveckan.
Kolla alla e-mail, radera all spam och se vilka e-mail som kan vara av intresse.
Datorer i all ära, men det blir jobbigt när man får erbjudande om både mediciner och rolexkopior i ett trettiotal e-mail varje dag.
Lyssna! Vem behöver hjälp?
Ingen behöver hjälp ännu, men snart skriker någon Henrik HJÄÄÄLP!!!
Då kommer jag springande och löser alla problem. Skall jag nu inte stanna och försöka värdera mig själv som person lite högre, prioritera mitt eget arbete framför alla andras?
-Jo men man är dum och lite för snäll ibland (lite för snäll?).
Nu är det kaffe, alla springer till kaffekokaren, inte jag jag går till the-kannan, the känns lite nyttigare och smakar bättre på morgonen.
Färdigställer några produktpärmar innan det är tid för lunch, ta tiden du har bara 30 min innan någon kommer med en kommentar. Skall luncher och kafferaster vara till företagets förfogande?
-NEJ, du har rätt att vara ledig och helt befriad från arbete under dina pauser.
Lunchen bestod av Wallenbergare hos Bykokerskan, inte som på Västergök men ändå välsmakande.
Ankommandegods och ingen som kan köra truck, åtminstone ingen som vill köra.
Nu gäller det att hitta alla beställningar, allt går ju inte att hitta ”Jag har inte hunnit lämna ifrån mig papperna, nu blir Henrik arg”.
En stund senare är allt färdigt, diskuterade om vi skulle köpa en tvål eller inte på eftermiddagsfikat.
Dagens jobblogg, 8 timmar senare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar